Ibland blir jag så himla arg på mig själv! Varför går jag runt och klagar hela jävla tiden? "Jag har ont i foten", "åh va mitt hår ser hemskt ut" osv. Det finns dom som har det tusen, miljoner gånger värre. Dom som är obotligt sjuka och inte kommer leva länge till. Varför klagar jag egentligen?! Visserligen vet jag ingenting annat. Jag vet inte hur det känns att veta att jag snart kommer dö. Vissa måste tycka att jag är dum i huvudet som klagar på sånna småsaker. Det är därför jag blir så jävla irriterad på mig själv. Även om jag blir det, så kommer jag säkert fortsätta att klaga, vare sig jag vill det eller inte. Okej, det låter konstigt. Jag stör mig på att jag klagar, men ändå kommer jag fortsätta. Men jag tänker inte så långt varje gång jag klagar att det finns dom som har det värre. Många skulle säkert byta liv med mig, om det så bara var för en dag. Jag är frisk och kan leva som vem som helst, kan forma mig egna framtid och bestämma allt själv. Vissa får aldrig den chansen. Vissa blir inte ens ungdomar eller vuxna.
Jag måste verkligen skärpa mig ordentligt. Varför klagar jag så mycket som jag gör?...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar